Utvärderingsstudien av förmågan att lära sig lära

Inom forskningstraditionen kring förmågan att lära sig lära har elevers kunnande och attityder undersökts med nationella material sedan 1990-talet. Sedan år 2001 har man i utvärderingarna huvudsakligen använt samma mätinstrument.

2027

Den nationella utvärderingen av förmågan att lära sig lära år 2027 fortsätter uppföljningen av niondeklassarnas kunnande och attityder till lärande. Huvudurvalet bygger på samma 82 forskningsskolor som deltog i utvärderingarna år 2001, 2012, 2017 och 2024. Därmed kan utvecklingen av kunnande och attityder till lärande granskas över en lång tidsperiod.

I studien granskas utvecklingen av kunnande och attityder till lärande samt hur utbildningsjämlikheten förverkligas. Fokus ligger på skillnader mellan regioner, skolor, klasser och olika elevgrupper. Studien behandlar även utbildningsmöjligheter, studiehandledning, utbildningstro och framtidstro. Det kunnande som eleverna visar i utvärderingen granskas i relation till deras slutvitsord.

Utöver elevmaterialet samlas information in från rektorer och lärare. Inom studien utvecklas en forskningsmodell för att undersöka utbildningens genomslag, och man granskar faktorer som anknyter till skolans ledarskap, gemensamma verksamhetssätt, förtroendet mellan personalen samt praxis som stöder förutsättningarna för lärande och attityder till lärande.

I undersökningen år 2027 ingår dessutom ett tilläggsurval på cirka 40 skolor. Med hjälp av detta granskas kunnandet och attityderna till lärande bland elever med invandrarbakgrund samt hur undervisning i svenska/finska som andraspråk (S2), förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen och stödet för lärandet riktas. Studien granskar även utbildningsmöjligheter, utbildningsmål, studiehandledning samt överensstämmelsen mellan skolvitsord och det kunnande som elever med invandrarbakgrund visar i utvärderingarna.

I tilläggsurvalet används också utvärderingsuppgifter som är avsedda att bättre lämpa sig för elever som fortfarande håller på att lära sig undervisningsspråket. Med hjälp av dessa undersöks i vilken utsträckning utvärderingsuppgifterna lyckas mäta elevernas kunnande i situationer där färdigheterna i undervisningsspråket fortfarande är under utveckling.

Studien genomförs av Forskningscentrumet för utbildning, bedömning och lärande REAL vid Tammerfors universitet och Utvärderingscentrumet för utbildning HEA vid Helsingfors universitet.

Forskningsprojektets dataskyddsmeddelande finns tillgängligt här.

2024

I den nationella utvärderingen av förmågan att lära sig lära år 2024 undersöktes finländska niondeklassares kunnande och attityder till skolgång. Resultaten jämfördes med motsvarande utvärderingar från åren 2001, 2012 och 2017. Studien omfattade även enkäter riktade till lärare och rektorer.

Elevernas kunnande mättes med uppgifter som prövade matematiskt tänkande, läsförståelse och problemlösningsförmåga. Prestationerna granskades också i relation till elevernas slutvitsord i matematik och modersmål. Genom enkäter om skolan och lärandet undersöktes elevernas attityder och deras samband med inlärningsresultaten.

I studien granskades hur utbildningsjämlikheten förverkligas samt skillnader mellan skolor, klasser och elevgrupper. Bland de faktorer som undersöktes fanns kön, moderns utbildningsnivå, intensifierat och särskilt stöd, invandrarbakgrund, klass och betonad undervisning.

Inom studien utvecklades också en forskningsmodell för skolans genomslag. I lärarenkäten granskades bland annat skolans gemensamma verksamhetssätt, upplevd belastning, förtroendet mellan personalen samt praxis kring undervisning och respons. I rektorsenkäten samlades information in om skolans resurser, verksamhetsförutsättningar och ledarskap.

Sammanlagt deltog 124 skolor från olika delar av Finland i utvärderingen. Huvudurvalets elevmaterial omfattade 6 738 elever. I tilläggsurvalet deltog 2 012 elever, med vilka även nya uppgiftstyper testades.

Resultaten från studien har publicerats i en första resultatrapport samt i ett verk bestående av referensgranskade artiklar som publicerades år 2026.

2017

Utvärderingen år 2017 var en del av den nationella uppföljningen av kunnandet och attityderna till lärande bland elever som avslutade den grundläggande utbildningen. Jämförbara material som samlats in i samma forskningsskolor vid olika tidpunkter gör det möjligt att granska förändringar i kunnande och attityder till lärande på lång sikt.

2012

Utvärderingen år 2012 fortsatte den nationella uppföljning som inleddes år 2001. Nedgången i grundskoleelevernas inlärningsresultat observerades för första gången i utvärderingarna av förmågan att lära sig lära år 2012.

Materialet från år 2012 ingår i samma jämförelseserie som de övriga mättillfällena och möjliggör analyser av förändringar i niondeklassarnas kunnande och attityder till lärande över en längre tidsperiod.

2001

Den nationella utvärderingen år 2001 utgör utgångspunkten för uppföljningen. Det nationellt representativa skolurvalet omfattade 82 forskningsskolor.

Samma forskningsskolor utgör grunden för de senare utvärderingarna åren 2012, 2017, 2024 och 2027.

Information:

Officielt namn:
Nationella utvärderingen av förmågan att lära sig lära 2027

Finansiär:
Undervisnings- och kulturministeriet

Finansieringsperiod:
1.9.2026-31.8.2028

Kontaktperson för forskningsprojektet:

Faruk Nazeri
Forskare
Forskningscenter för utbildning, utvärdering och inlärning
faruk.nazeri@tuni.fi
050 574 9950

Senaste nyheter