Samarbetsprojektet mellan Helsingfors Universitet och Tammerfors Universitet har utrett hur undantagsförhållandena orsakade av corona påverkat skolgång, undervisning och välmående.

Inom projektet har man genomfört tre landsomfattande enkäter för grundundervisningens elever på årskurserna 4-10, deras vårdnadshavare, lärare, rektorer och annan skolpersonal. Enkäterna genomfördes på våren 2020, hösten 2020 samt våren 2021. I mellanrapporten som nu publiceras behandlas undantagsförhållandenas effekter genom att utnyttja tidigare teman och resultat.

Distansundervisningens metoder utvecklades till att vara mer inkluderande

– Utgående från grundskoleelevernas svar har lärarnas undervisningsvanor utvecklats till en betydligt mer inkluderande riktning jämfört med situationen på våren 2020, då skolorna hamnade i distansundervisning plötsligt, berättar professor Risto Hotulainen och forskardoktorand Sanna Oinas.

Också vårdnadshavarna upplevde att distansundervisningen deras barn givits hade förändrats till klart mer systematiskt och högkvalitativt jämfört med undervisningen under första coronavåren.

– Under coronapandemins inledande fas var man oroliga för undervisningens jämlikhet men det verkar nu i hög grad ha stabiliserats, summerar professor Mari-Pauliina Vainikainen från Tammerfors Universitet.

Dessutom växte elevernas förtroende för att nå framgång i studierna under det gångna läsåret trots coronatiden. Då nästan en fjärdedel av gymnasieeleverna under våren 2020 upplevde att de i någon mån inte lyckades hänga med i undervisningen, upplevde bara ungefär fem procent av eleverna likadant ett år senare.

Lärarna upplever hög nivå av stress

Under våren 2021 bedömer lärarna den distansundervisning de genomfört betydligt mer kritiskt än vårdnadshavare och elever.

Dessutom upplever 59 procent av lärarna ha känt ganska mycket eller mycket stress under våren. Enbart 40 procent kände sig ha återhämtat sig väl eller ganska väl.

– Stressnivån hade ändå gått lite ner från den föregående mätningen ett halvt år tidigare i november 2020, berättar professor Arja Rimpelä från Tammerfors Universitet.

– Rektorernas svar från våren 2021 visar att lärarna tog betydligt mindre på tal utmaningar gällande distansundervisningen än året innan. På basis av rektorenkätens svar kan man hävda att lärare som genomförde distansundervisning under våren 2021 erbjöds färre möjligheter att sänka undervisningens mål än under våren 2020. Detta är en central förändring då man försöker uppnå enhetliga praxis, berättar forskardoktoranderna Raisa Ahtiainen och Lauri Heikonen från Helsingfors Universitet.

Över hälften av gymnasieeleverna upplevde symptom på trötthet och utmattning minst en gång i veckan

Elevernas stressymptom var vanliga bland gymnasieelever under hela coronatiden. Flickorna hade mer symptom än pojkarna.

De vanligaste symptomen var trötthet och utmattning som över hälften av gymnasieeleverna hade känt av minst en gång i veckan, samt koncentrationssvårigheter. Även andelen elever som kände depression och nedstämdhet dagligen eller varje vecka ökade lite under coronatiden och under våren 2021 anmälde nästan en tredjedel av eleverna att de känt av dessa symptom.

Ungefär var tionde gymnasieelev kände sig ofta ensam och andelen som kände sig ensamma var betydligt större under distansundervisningen än under närundervisningen.

Allt som allt fungerade elevernas vardag ändå huvudsakligen bra (ätande, utomhusvistelse, motion, att hinna till lektionen, vaka) och bara en mycket liten del av eleverna hade omfattande problem eller svårigheter med att få vardagen att löpa väl.

Skolhälsovårdarnas arbetstid minskade under pandemin, stödet väckte belåtenhet

Skolhälsovården är en service med låg tröskel för barn i skolåldern. De kan vända sig till skolhälsovårdaren i såväl fysiska som psykosociala hälsoproblem.

– Speciellt den här våren hade den tid som skolhälsovårdaren lägger på skolarbete minskat till och med 62 procent jämfört med normala tider, berättar professor Rimpelä.

– Den huvudsakliga orsaken var den att skolhälsovårdarna varit tvungna att göra infektionsspårning eller att ge coronavaccin. För eleverna innebar detta att de gick miste om ett lokalt stöd eller åtminstone fick det i minskad mängd.

Även åldersgruppsspecifika hälsokontroller hade tvingats skjutas upp under pandemin. Åter igen gällde det att skolhälsovårdarna hade utdelats till andra uppgifter, och huvudsakligen till sådana som var coronaepidemirelaterade.

I undersökningen utreddes också förverkligandet av stöd för inlärning och skolgång under pandemin samt skolhälsovården.

– På allmän nivå har alla respondentgrupper varit nöjda med förverkligandet av stödet under pandemins olika tidpunkter. Under distansundervisningen år 2020 upplevde man att den förverkligades sämre än normalt, men efter detta har situationen stabiliserats, förklarar forskardoktoranderna Ninja Hienonen och Meri Lintuvuori.

Undersökningen förverkligas i samarbete av Centret för utbildningsevaluering (HEA) vid Helsingfors Universitet, Forskningsgruppen för utbildning, utvärdering och inlärning vid Tammerfors och Helsingfors Universitet (REAL) samt Forskningsgruppen för främjande av barn och ungas hälsa (NEDIS) vid Tammerfors Universitet. Undersökningen finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet.

Forskningsprojektet fortsätter ännu till våren 2022.

Rapporten finns att läsas här. (på finska)

Sammanfattning av rapporten (på finska)


Kontaktpersoner:

Professor Risto Hotulainen, Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors Universitet (HEA), risto.hotulainen@helsinki.fi, +35850 520 1664

Professor Mari-Pauliina Vainikainen, Forskningsgruppen för utbildning, utvärdering och inlärning vid Tammerfors Universitet (REAL), mari-pauliina.vainikainen@tuni.fi, +358 50 4377 303

Professor Arja Rimpelä, Forskningsgruppen för främjande av barn och ungas hälsa vid Tammerfors Universitet (NEDIS), arja.rimpela@tuni.fi, +358 50 5698 285